Ett samtal om vatten på Gotland, Sverige och i världen

Under Almedalsveckan träffade regionrådet Meit Fohlin och vatten- och avloppschef på Region Gotland Susanne Bjergegaard Pettersson fotografen Mattias Klum och Svenskt Vattens kommunikationschef Dan Löfgren.

Svenskt Vatten är en branschorganisation för alla VA-organisationer i landet.

Gotland är inne på sitt andra år med extremt låg grundvattennivå. Om det verkligen beror på klimatförändringar eller tillfälligt låg nederbörd går ännu inte att avgöra, men det är en situation som kräver åtgärder.
– I år känner vi oss lite lugnare, säger Susanne. Det beror dels på att nivåerna ligger på ungefär samma nivå som förra året, eller lite bättre och vår livlina är att vi har fått en vattendom på att vi kan sänka vattnet med ytterligare 20 cm i Tingstäde träsk om det skulle behövas. Det vi inte vill är att sänka trycket så som vi gjorde förra året. När vattentrycket sänks påverkar det hela ledningsnätet, så även om det ger effekt på förbrukningen, kan effekten bli dåligt vatten.

– För oss på Gotland är vattenbristen oerhört central i vår vardag. Förra året pratade vi om att det var en krissituation, men i år är det ungefär som att vi ställt om och anpassat oss, det tycker jag är oroväckande, understryker Meit. Det är fortfarande en allvarlig situation! Det som ändå är bra är att resten av Sverige vaknat nu; det underlättar när vi träffar kollegor och partikamrater på nationell nivå. Innan har vi känt oss ganska ensamma när vi tagit upp vattenfrågan.

Är avsaltning lösningen?

– I och med att ni på Gotland har jobbat längre med vattenfrågan än i andra delar av Sverige, kan vi på Svenskt Vatten förmedla era goda erfarenheter från hur ni jobbat, till övriga kommuner, påpekar Dan. När jag tillträdde min post vid årsskiftet såg man inte vattensituationen som ett problem i Sverige. Men sen, ett par månader senare blev situationen drastiskt annorlunda. Idag är det nästan bara Norrbotten som klarat sig.

Fotografen Mattias Klum reser just nu runt i landet och fotograferar vatten. Bilderna ska bli till en bok och är en del av Svenskt Vattens Vattenresa.
– När jag reser runt i Sverige blir det så tydligt att naturmiljön är satt ur balans, förklarar Mattias. Under lång tid har vi dikat ut våtmarker och satt press på naturen på olika sätt. Vi sätter en enorm press på naturen överallt i världen.

– Ni på Gotland har skarpt läge nu och ni har börjat med avsaltning. Det är lätt att tro att det kan lösa alla problem, men metoden kräver mycket energi och om man tittar på andra anläggningar i Medelhavet och Persiska viken, så har de problem med restprodukten: saltkoncentrat som återförs till havet. Även om jag älskar kvaliteten på ert avsaltade vatten, är den bästa lösningen att vi blir bättre på att hantera vår befintliga resurs sötvatten.

– Salthalten i vårt vatten ligger på en promille, medan det är mycket högre i Persiska viken, inflikar Susanne. Dessutom återför vi hälften av vattnet till havet och på andra platser använder de kanske 90–95 procent av allt vatten de tar från havet. Det gör att det vatten vi återför är mer utspätt, vi använder tekniken på ett mer hållbart sätt.

Här på Gotland har Spara Vatten-kampanjen satsat mycket på barnen och under Vattenresan har också Mattias träffat många barn:
– De här barnen som kommer till vattenverken i gula västar, de är de bästa ambassadörerna, våra hjältar! De är pålästa, har sunt förnuft och är så oskuldsfullt begåvade. För dem är det självklart att man inte kan duscha länge, spola ner piller eller ett par strumpor i toaletten. Det blir så ljuvliga diskussioner med dem och sen går de hem och träffar sina föräldrar. Det är ett fundament av medvetenhet, de blir ambassadörer för sin egen framtid.

Dags att höja VA-taxan?

– Vi lever på det här lilla klotet där 71–72 procent är vattenyta och bara 2,5 procent av det är sötvatten, varav mycket är fruset till is. Det lilla, lilla vattnet som vi har tillgängligt måste vi vara extremt rädda om, understryker Mattias. I Sverige kostar vattnet 4 öre per liter och då ingår en fantastisk reningstjänst. Snacka om subventionerat livsmedel.

– Hittills har vi inte använt oss av priset som verktyg, men om vi ska få ekonomiskt utrymme att rusta för framtiden börjar det bli dags att höja vattentaxan, säger Dan.

– Vi behöver våga ha taxor som styr och reglerar, för att förse Gotland med vatten kostar pengar, instämmer Meit. Vi investerar 170–200 miljoner om året på våra vattenledningar och ska bygga ett nytt bräckvattenverk för 200 miljoner – då är vi en region med bara 57000 invånare.

– Vattenledningar håller inte så mycket längre än 100 år, förklarar Susanne, men att investera miljoner i just ledningar som sen inte syns är inte det som politiker helst tar beslut om. Här på Gotland har vi ändå mycket lågt läckage, vi har inte råd att låta vattnet rinna ut i backen…

Alla fyra är överens om att vi måste agera nu för en bättre framtid. Att så många platser i landet drabbats av vattenbrist kan vara just det som behövs för att man ska kunna förändra sättet att ta hand om vårt vatten.
– Det blir skarpt läge och ur realiteten föds innovation, kraft och jäklar anamma och det är vad världen behöver, avslutar Mattias. Vi lever på lånad tid med den otroliga press vi sätter på planeten.

Åsa Stenström för Region Gotland